Man kan säga att Anitta Pakanen inledde sitt jobb som ordförande för SLF i grevens tid. När hon blev vald 2014 hade en stor förvaltningsreform gjorts året innan som överflyttade dagvården från social- och hälsovårdsministeriet till undervisningsministeriet.
– I mitt arbete har jag sett en stor historisk förändring av betydelsen av småbarnspedagogiken och av att vara lärare. När småbarnspedagogiken blev en del av utbildningssystemet förändrades
hela verksamhetsfältet.
Pakanen kommer väl ihåg de första viktiga etapperna. När förskoleundervisningen hade fått
sina egna grunder för läroplan år 2014 inleddes arbetet med att ändra lagen om barndagvård till
lagen om småbarnspedagogik.
– Den första lagen om småbarnspedagogik trädde i kraft 2015 och i den definierades småbarnspedagogik som en verksamhet där pedagogiken är i fokus. Definition av personalens behörighet fanns ännu inte i den lagen.
Följande år kom de första förpliktande nationella grunderna för läroplan för småbarnspedagogiken i vilka ingick en normstyrning av innehållet.
– Kommuner och daghem ålades att planera och organisera sin verksamhet enligt läroplanerna. Dessa började följas på samma sätt som skolans vanliga läroplaner.
År 2016 stötte man på ett bakslag. Sipiläs nya regering begränsade den subjektiva rätten till småbarnspedagogik för de familjer där en eller bägge föräldrarna var hemma.
– Samtidigt höjdes relationstalet för grupperna för treåringarna, för varje vuxen skulle det komma ett barn till. Först förbättrade man den pedagogiska kvaliteten och likvärdigheten, sedan försämrade man möjligheterna för verksamheten, fnyser Pakanen.
Ledarskapet och lärarrollen stärks
Följande år kunde Pakanen glädjas då en karta för utvecklingen av småbarnspedagogiken ritades
under minister Sanni Grahn-Laasonens ledning. Kartan definierade riktningen för en långsiktig
utveckling av småbarnspedagogiken och lagen om småbarnspedagogik.
– I september 2018 trädde sedan den nya lagen om småbarnspedagogik i kraft, där barnträdgårdslärarnas titel ändrades till lärare inom småbarnspedagogik och deras pedagogiska ställning definierades tydligt. Det var början på en ny tid. Lagen innehöll också förändringar i personalstrukturen, vars bakgrund var nationella och internationella forskningsresultat.
Utbildning som ger behörighet som lärare inom småbarnspedagogik ordnas nu enligt lagen endast i universiteten. Dessutom kommer behörighetskravet för en daghemsföreståndare att från
och med 2030 vara pedagogie magister. En lång övergångsperiod är på gång.
– Nu funderar man igen på om man kunde öppna upp lagen och utvidga behörighetskravet
så att en person med högre YH-examen kunde vara behörig daghemsföreståndare. SLF och OAJ
motsätter sig detta å det bestämdaste, eftersom en utbildning inom det sociala området grundar
sig på sociologi, konstaterar Pakanen.
Enligt lagen skall det i en daghemsgrupp finnas två högskoleutbildade av vilka en är lärare inom
småbarnspedagogik och den andra lärare eller socionom enligt gruppens behov av expertis.
Bristen på lärare syns fortfarande eftersom det på 2000-talet inte utbildades tillräckligt många
lärare inom småbarnspedagogik.
Utbildningsplatserna för lärare inom småbarnspedagogik har lyckligtvis utökats rejält. Inom universiteten finns det omkring 1 400 platser och årligen blir ungefär 1 000 utexaminerade.
Det finns också olika flerformsutbildningar som utförs vid sidan av jobbet.
Pakanen tror att alla daghem år 2030 har behörig personal och föreståndare. Det finns
redan kommuner där föreståndarna är magistrar.
– Biträdande föreståndare förekommer också allt oftare. Ledarskapet har alltså stärkts på daghemmen vilket jag tycker är viktigt.
Pakanen är nöjd över att också den utomstående utvärderingen av småbarnspedagogiken i och
med den nya lagen har förbättrats. För utvärderingen står Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU, vars första utvärderingar utkom redan 2019.
Många höjdpunkter
Pakanen fortsätter minnas: regeringen som valdes 2020 strök den förra regeringens beslut om att begränsa rätten till småbarnspedagogik och en höjning av relationstalen. Den nya regeringen inledde också ett historiskt utvecklingsprogram 2020–2022 för småbarnspedagogikens kvalitet.
– Aldrig tidigare hade småbarnspedagogiken haft så mycket pengar för utveckling som då. Programmet stärkte småbarnspedagogikens innehåll och den blev en ännu stabilare del av
utbildningssystemet, säger hon tacksamt.
Ett betydande steg för att förbättra de småbarnspedagogiska lärarnas ställning var då de år 2021 överflyttades från det kommunala avtalsområde AKTA till läraravtalet UKTA till vilket
också de övriga lärarna hör.
– Detta förbättrar förhoppningsvis uppskattningen av och statusen för lärarna inom småbarnspedagogik både gällande arbetsvillkor och lönesättning. Inom UKTA finns nu ett system
för lärare inom småbarnspedagogik, OSVA, som grundar sig på kunnande och ansvar, men det
systemet är fortfarande ofärdigt.
En av höjdpunkterna under Pakanens egid var då Barnträdgårdslärarförbundet (BTLF) firade
hundraårsjubileum 2019. Samtidigt ändrades förbundets namn till Småbarnspedagogiska Lärarförbundet (SLF).
– År 2023 firade vi femtioårsjubileum för den första lagen om barndagvård. Det var en betydelsefull lag som efterföljdes av en lag om subjektiv rätt till dagvård på 1990-talet, fortsätter hon.
Ett trovärdigt förbund
Pakanen hoppas att lärarna tar en allt starkare roll som pedagogiska ledare i grupperna.
– Jag besöker en hel del daghem och jag har märkt att det på alla ställen inte är helt klart.
Man använder sig snarare av de gamla systemen, där alla yrkesgrupper gör allt. När vi får behöriga
lärare i varje daghem och i alla grupper kommer lärarrollen att stärkas.
Hon är glad över att SLF är ett starkt förbund som har en central position inom OAJ. Pakanen
hoppas därför att förbundet tas väl om hand också i fortsättningen, för att dess betydelse förblir
synlig.
– Vårt förbund är trovärdigt eftersom man i organ för beslut eller beredning som tangerar
ärenden som berör småbarnspedagogiken vill höra SLF. Våra relationer till våra samarbetspartner är goda och vi bör värna om dem.
Styrelsen och presidiet för SLF har fungerat som ett gott stöd för ordföranden liksom också SLF:s lilla kansli.
– Där jobbar två personer förutom jag och det är roligt att jobba tillsammans. Vi stöder också
varandra i olika motgångar.
Pakanen är glad över att man i och med stödreformen också förnyat modellen för stöd för barn inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen. Också utbildningen av speciallärare inom småbarnspedagogiken har ombesörjts.
Låt barnen slå ut i blom
Åren 2026–2030 kommer att vara viktiga eftersom daghemsföreståndarnas behörighetsärenden då skall fås i skick. Det kommer enligt Pakanen att vara följande ordförandes högsta prioritet. Också världen förändras, nya hotbilder dyker upp, gällande såväl ekonomi som säkerhet.
– Även om småbarnspedagogiken stärkts mycket kan vi inte ligga lågt utan vi bör följa med vad
som sker både i Finland och i världen.
Pakanen går efter sin ordförandetid tillbaka till sitt jobb som chef för småbarnspedagogiken i Uleåborg som hon varit tjänstledig från i tolv år.
– Jag har arbetat för Uleåborgs stad sedan 1986. Jag var daghemsföreståndare och skolledare i 16
år och dessutom chef för utvecklingsavdelningen innan jag blev chef för småbarnspedagogiken.
Det var fint att få utveckla 6–8-åringarnas undervisning och lärmiljö som en del av 1–8-åringarnas daghems-skolhelhet. Jag har nämligen varit en utvecklingsivrare under hela minkarriär, skrattar hon.
I slutet av intervjun summerar ordföranden kärnan i småbarnspedagogiken. Pedagogiska
lärare och en god lärmiljö ger alla små barn en möjlighet till lärande. Då får vi fram styrkan
och glädjen att lära sig i alla barn och då låter vi barnen slå ut i blom.
– Småbarnspedagogiken har en synnerligen viktig betydelse för de små barnens lärande som
förskoleundervisningen fullbordar. När alla grupper har behöriga lärare skapas en förträfflig och
stabil grund för ett kontinuerligt lärande.
