Förändringar äger inte rum om inte ledarskapskulturen stöder förändringen. De dolda sidorna av kulturen, såsom värderingar och inställningar, påverkar hur nya linjedragningar tolkas och om de skall befästas.
Det var en gång en daghemsföreståndare som höll ett tal vid en kaffebjudning kring jul, och tackade och uttalade sin uppskattning för personalen. Personalen tillfrågades vad talet betydde för dem. En del upplevde att berömmet och tacksamheten var en fin sak och andra att det var pinsamt.
Olika betydelser och tolkningar påverkar sättet på vilket personalen upplever chefens agerande. Enligt principerna för symboliskt ledarskap är inte det som sker lika avgörande som vad det betyder för människor. Också små vardagliga handlingar kan vara mycket betydelsefulla.
Hannele Roponen undersökte i sin avhandling ledarskap ur ett tolkningsperspektiv. Hon ville klargöra hur personalen tolkar ledarskapsstrukturer och -handlingar i sin vardag.
– Personalen på ett och samma daghem kan tolka saker på olika sätt. Det kan för dem betyda helt olika saker. Samma ledarskapshandling kan av en tolkas som ett stöd och av en annan som en betydelselös grej.
Roponen berättar att forskningsresultaten har varit till nytta i hennes nuvarande jobb som biträdande områdeschef för småbarnspedagogik. Ändå går hon i fällor som andra varnat henne för, såsom antaganden och tolkningar.
– Ibland kommer jag på mig själv med att anta att mitt budskap har förståtts på det sätt som jag tänkt mig och att vi delar samma synsätt. Efteråt märker jag att jag hade kunnat vara mycket tydligare och öppna upp saker och ting bättre. Därför strävar jag efter att mera medvetet än tidigare försäkra mig om att vi förstår saker på samma sätt genom att diskutera.
Gamla uppfattningar påverkar
Småbarnspedagogikens historia påverkar ledarskapskulturen och branschen har upplevt stora förändringar. Enheterna som skall ledas har vuxit och de pedagogiska ledarskapsstrukturerna har förändrats.
Lärare inom småbarnspedagogik ingår allt oftare i ett bredare ledarskapssystem. De fungerar inte längre bara som pedagogiska ledare för sitt eget team, utan deltar i det pedagogiska ledarskapet för hela enheten. Denna post förutsätter både beredskap och förmåga att använda pedagogisk makt och ta ansvar.
En lärare inom småbarnspedagogik har ansvar för att föra pedagogiska samtal även på daghemsnivå. Roponens undersökning visade att personalen inom småbarnspedagogiken stundvis har olika uppfattning om lärarnas roll som beslutsfattare.
Pedagogiska beslut som tas av en lärare kan upphävas vid interna möten. Detta möjliggörs av det inom småbarnspedagogikens historia välbekanta fenomenet att alla tidigare gjorde allt. Djupt rotade antaganden och uppfattningar styr tankesätten och påverkar beteenden.
När en ledare upphäver ett tidigare beslut kan hon eller han uppleva att det är rätt att argumentera i jämlikhetens och rättvisans namn. Strukturerna för pedagogiskt ledarskap är kopplade till maktutövning som inom småbarnspedagogiken är ett svårt samtalsämne.
– Ledarna kan själva skapa hinder för det pedagogiska ledarskapet.
Fenomenet kan kallas dubbelriktat ledarskap. ledarskapshandlingarna kan föra åt ett håll, men betydelsen av handlingarna åt ett annat. Då råder en konflikt mellan betydelse och handling, och det går inte att förbinda sig till ett beslut.
Låt oss prata om pedagogisk makt
Otydliga roller, ansvarsområden och en otydlig verksamhetskultur gör det svårare att hålla kvar personalen inom småbarnspedagogik. Man har ännu inte anpassat sig till behörighetsreformen.
Hannele Roponen påminner om att en förändring inte sker om inte kulturen stöder förändringen. De dolda delarna av kulturen påverkar människors beteende. Dessa är bland annat värderingar och under årens lopp uppkomna uppfattningar som påverkar hur man exempelvis tolkar någon viss linjedragning, om den upplevs betydelsefull och om man omfattar den.
Reformen av personalens behörighetskrav för åtta år sedan verkar inte ha slagit rot som ett gemensamt kulturellt narrativ. Behörighetskraven för personalen inom småbarnspedagogik som fastställdes i lagen om småbarnspedagogik 2018 strävade efter att klargöra sakkunnigområden i ett mångprofessionellt team.
Roponen säger att detta är i enlighet med barnens bästa. Men lagförändringens mål har inte tagit form inom arbetsgemenskaperna, vilket skapar problem. Till exempel upplever barnskötarna inom småbarnspedagogik mindervärdeskänslor, vilket inte är en bra sak.
– Om vi aktar oss för att diskutera pedagogisk makt för att ingen skall känna sig kränkt, är det möjligt att mindervärdeskänslorna ökar. Detta är utmanande för det mångprofessionella samarbetet och gagnar inte barnen.
Om makt kan man prata genom att diskutera vem som leder det pedagogiska arbetet och vem som förväntas ta ansvar och hur. De här frågorna ställs inte så ofta.
Enligt Roponens undersökning stöder en lätt organisationsstruktur bäst daghemmens mångprofessionella team, där ansvar och ledarskap tydligt gestaltas. En dylik struktur stöder lärarnas pedagogiska ledarskap och stärker samtidigt expertisen hos barnskötare inom småbarnspedagogik.
Det tar tid för behörighetskraven att slå rot
Bristen på behöriga lärare utmanar strukturernas funktionalitet och ökar belastningen på daghemsföreståndarna. Strukturerna bär inte av sig själv om de inte har ett tillräckligt pedagogiskt kunnande, en klar rollfördelning och en gemensam förståelse för ledarskap bakom sig.
I Roponens undersökning kom tydligt fram ett ideal om starkt samarbete, men att för starkt betona det gemensamma arbetet kan gömma olikheter mellan yrkesgrupper och individuellt kunnande under sig. det finns en risk för att ansvar grumlas och expertis förblir outnyttjad.
Det behövs tid för att behörighetskraven skall slå rot. Daghemsföreståndarna har en central roll i att implementera förändringarna vilket också, förutom kunnande, förutsätter stöd från högsta ort för att leda förändringen.
Undersökningen visade också på en s.k. pendeleffekt: förändringar kan under en kort tid framskrida åt olika håll, vilket är en utmaning för att få en reform att slå rot i vardagen. Ett aktuellt exempel på detta är att övergångstiden mot de nya behörighetskraven pågår då man redan börjat planera förändringar.
Ledarskapskultur byggs upp i vardagen
Av ledare inom småbarnspedagogiken förutsätts allt större färdighet att vara kulturella ledare och leda betydelser och tolkningar. Förändring sker inte bara genom nya avtal, riktlinjer och lagar. Hur förändringar går att genomföra i vardagen avgörs i hög grad av hur betydelser, tolkningar och den gemensamma diskussionen leds i arbetsgemenskapen.
Kultur leds som en del av det pedagogiska ledarskapet, alltså genom att leda undervisning och lärande. I Hannele Roponens avhandling undersöktes en teori om ett brett pedagogiskt ledarskap i en småbarnspedagogisk verksamhetsmiljö där det kulturella ledarskapet gestaltas som en del av att leda undervisning och lärande.
I varje arbetsgemenskap byggs en egen ledarskapskultur upp genom växelverkan mellan ledaren och personalen. I gemenskapen kan det förekomma parallella uppfattningar om ledarskap och dess betydelse, vilket framhäver den betydelse ett medvetet ledarskap som bygger upp en gemensam förståelse har för att få förändringar att slå rot.
Hannele Roponen
- Biträdande områdeschef för småbarnspedagogik, Helsingfors stad, Fostran och bildning, Västra området för småbarnspedagogiken.
- Pedagogie magister, Helsingfors universitet och pedagogie doktor, Jyväskylä universitet. Doktorsavhandling om organisationsstrukturer inom småbarnspedagogik, symbolkulturellt ledarskap och personaluppfattningar om ledarskapsverksamhet.
- Fungerat som universitetslärare vid Jyväskylä universitets institut för utbildningsledarskap och som daghemsföreståndare och lärare inom småbarnspedagogik i Helsingfors.
- Nyfikenhet är en drivande kraft framåt. Strävar efter att vidarebefordra den uppmuntran och det stöd hon själv fått.
- Motto: Gemenskapen bär.
