Euraåminne som är Årets småbarnspedagogiska kommun 2026 erbjuder en kvalitativ småbarnspedagogik. Resurserna är tillräckliga. I grupperna finns två lärare inom småbarnspedagogik och två barnskötare inom småbarnspedagogik. Antalet speciallärare är också tillräckligt. Kommunen har en egen lokal plan för småbarnspedagogiken.
Bildningsdirektören i Euraåminne Vesa-Pekka Leino har all anledning att le.
– Att bli Årets småbarnspedagogiska kommun känns verkligen bra, då jag vet hur bra småbarnspedagogiken leds och förs framåt och hur bra vi har lyckats med det.
– Det är lätt att tro att Euraåminne är en förmögen kommun med goda resurser. Det är dock inte enbart frågan om det, utan vi har lyckats skapa en organisation som stöder personalens kunnande. På det sättet kan vi ge bättre service till barnen och familjerna.
Arbetstagarnas kunnande och deras verktygsback har byggts upp i samband med olika projekt. Eftersom barnen idag har många slags utmaningar bör personalen inom småbarnspedagogiken få verktyg och stöd. Att stöda deras kunnande engagerar dem.
Alla har tillgång till fortbildning. Personalen inom småbarnspedagogik har gått Se det goda! -utbildningen om positiv pedagogik samt Grupphanteringsprogrammet TCM.
– Euraåminne har som tredje kommun i Finland beviljats det officiella Se det goda!-certifikatet för sitt positiva arbete med barnens styrkor och för att stöda barnens känslomässiga och kommunikativa färdigheter, berättar Leino.
Kvalitet utgår ur planering
Läraren inom småbarnspedagogik Elina Ryhtä lyssnade under De nationella dagarna för lärare inom småbarnspedagogik i Helsingfors på beskrivningen av årets småbarnspedagogiska kommun och tänkte ”det där låter ju precis som vår kommun”.
– Så bra resurser som vi har finns inte i alla kommuner. Jag blev glatt överraskad då det avslöjades att Euraåminne var årets småbarnspedagogiska kommun.
Småbarnspedagogikens lärarförbund utsåg nu för fjärde gången Årets småbarnspedagogiska kommun. Utmärkelsen delas ut vartannat år och har tidigare gått till Äänekoski, Kajana och Helsingfors.
Elina Ryhtä arbetar vid daghemmet Majakka i gruppen för de mindre som har tolv barn. Lärarna planerar verksamheten både tillsammans och enskilt och planerna gås igenom under möten med barnskötarna.
Puu-arbetstiden för lärare inom småbarnspedagogik är utsatt i arbetslistan på Majakka för varje arbetsdag. Planerings-, utvärderings-. och utvecklingsarbete sker utanför arbetstiden i gruppen. I praktiken kommer Ryhtä till arbetsplatsen redan före sitt arbetspass eller utför puu-arbete genast efter den officiella arbetstiden, ibland flera timmar i sträck, när hon känner att hon har flyt i arbetet.
– Jag gillar det här systemet. jag får känna mig närvarande i barngruppen och behöver inte avbryta arbetet där för att planera. När arbetet i gruppen är klart, kan jag i lugn och ro göra mitt planerings-, utvärderings- och utvecklingsarbete.
Puu-arbetet syns i vardagen
Lärarna kan själva planera när de använder sin arbetstid för puu-arbete och om de arbetar hemma eller på arbetsplatsen. Daghemmet Majakkas föreståndare Janina Hillman berättar att det här arrangemanget stöder välmående i arbetet, hela gruppen och lärarens arbete i gruppen.
Det finns inte så många platser på Majakka för enskilt arbete där man skulle kunna koncentrera sig på planering. Alla lärare har egna bärbara datorer vilket underlättar planeringsarbete oberoende av platsen. Många skriver exempelvis barnens planer för småbarnspedagogik hemma, men gör det arbete som kräver facklitteratur och övrigt material i daghemmets utrymmen.
– Jag ser till att alla får arbetsro och kan använda sin förmåga. Det är lätt för mig att lita på lärarnas användning av sin puu-arbetstid eftersom resultatet av det arbetet syns i vår vardag, säger Hillman.
Elina Ryhtä upplever puu-arbetstiden som synnerligen viktig. Det gagnar barnen att verksamheten är genomtänkt i förväg.
Ryhtä planerar i förväg inte bara verksamheten utan också förflyttningar, övning av påklädning och ätande samt andra vardagliga pedagogiska situationer. De spelar en viktig roll i vardagspedagogiken för gruppen med de små barnen. Ryhtä funderar i förväg ut hur hon kan stödja barnen individuellt enlig deras egna behov.
Ibland kan någon fråga om småbarnsgruppen alls behöver en lärare inom småbarnspedagogik.
–Det handlar ju inte bara om barnavård. Av läraren i småbarnsgruppen krävs en specialförmåga att kunna se hur barnet utvecklas och vad som borde ske i olika skeden. Jag upplever att jag som lärare befinner mig i en mycket viktig position för att skapa en grund för barnets lärande och utveckling.
Det finns tillräckligt av speciallärare
I varje grupp arbetar två lärare inom småbarnspedagogik vilket underlättar utvecklandet av lärarnas individuella arbete.
– Det är mera fruktbart att spåna med en kompetent kollega än för sig själv. Jag lär mig nytt av de idéer en annan lärare har. Vissa saker blir rutiner och man upprepar sig själv. Ett arbetspar tar in nya aspekter på arbetet.
Nya aspekter kan också en speciallärare inom småbarnspedagogik ge, då de egna tillvägagångssätten inte räcker. Euraåminne har en speciallärare inom småbarnspedagogik per 40 barn. Varje daghem har minst en speciallärare som är verksam i grupperna. Dessutom har kommunen en konsultativ speciallärare och två speciallärare utan grupp. Barnen får lätt stöd i rätt tid och speciallärarens arbetsbelastning är rimlig.
– Speciallärarna deltar också vid behov i småbarnspedagogiska diskussioner med föräldrar till barn i behov av stöd, berättar Ryhtä.
Ett gemensamt positivt språk
I daghemmet Majakka finns tre barngrupper. På föreståndarens ansvar ligger dessutom den öppna småbarnspedagogiken.
– Jag känner personalen och alla barnen. När enheten jag leder är liten är jag lättillgänglig och kan reagera snabbt i olika situationer. Jag är ofta med i barngrupperna och deltar i möten med teamen. Jag deltar konkret i det pedagogiska arbetet och följer med interaktionen mellan personalen och barnen, säger Hillman.
Cheferna inom småbarnspedagogiken träffas regelbundet och funderar på hur arbetet kan utvecklas. Utvecklingsarbete sker också i olika arbetsgrupper.
Den fortbildning personalen fått, exempelvis Se det goda!, syns i vardagen. Personalen noterar barnens styrkor och uttrycker sig vänligt gentemot barnen, föräldrarna och kollegerna.
– Vad som än händer strävar alla efter positiva lösningsmodeller. Om någonting går snett har personalen verktyg med vilka riktningen kan justeras. De kan agera i olika situationer.
Elina Ryhtä berättar att personalen på grund av den gemensamma fortbildningen agerar på samma sätt i vardagen. De har så att säga ett gemensamt positivt språk som används i kommunikationen med barnen. Denna höst deltar hela personalen inom småbarnspedagogik i en fortbildning om värderingar inom småbarnspedagogik.
Yrkeskunskap syns i arbetet
Trots att kommunerna inte längre har en lagstadgad skyldighet att skriva eller uppdatera lokala planer för småbarnspedagogiken, uppdateras ändå den lokala planen i Euraåminne. Hillman berättar att uppdateringen tog tid och att den blev förståelig och konkret.
Personalstrukturen och behörigheterna bland Euraåminnes arbetstagare inom småbarnspedagogiken ligger nära målsättningen för 2030. Detta återspeglas i den småbarnspedagogiska vardagen och Janina Hillmans arbete.
– Jag kan lita på att verksamheten är planerad och uppgjord enligt grunderna för planen och att den utgår från barnens behov. Alla anställda är professionella, vilket syns i arbetet och i de diskussioner jag för med dem.
Teamen med fyra personer säkerställer för sin del en kvalitativ småbarnspedagogik. När personalstyrkan i grupperna är tillräcklig, lyckas man uppmärksamma och stöda barnen individuellt.
Euraåminnes goda småbarnspedagogiska rykte sprider sig i grannkommunerna. Det är lätt att rekrytera behöriga lärare inom småbarnspedagogik. Antalet behöriga sökande är högre än antalet lediga arbetsplatser.
