Ohita navigaatio

Småbarnspedagogikens kvalitet varierar

En småbarnspedagogik av hög kvalitet har en positiv inverkan på skolframgången. Tyvärr uppfylls inte målsättningarna i grunderna för planen för småbarnspedagogiken till alla delar. Brister finns exempelvis inom konstforstran, stöd för språkutvecklingen och pedagogiken för barn som är under tre år gamla.

Den finländska småbarnspedagogiken är också ur internationell synvinkel av hög kvalitet. Föräldrarna kan känna sig trygga då deras barn deltar i småbarnspedagogisk verksamhet. Kvaliteten på småbarnspedagogiken varierar dock från en enhet till en annan, framkommer ur en utvärdering som NCU har utfört. De innehållsmässiga målsättningarna i grunderna för planen för småbarnspedagogiken uppfylls bra i de flesta daghem, men inte i alla.

Det framkom inga skillnader i småbarnspedagogikens kvalitet mellan städer, tätorter eller landsbygd och inte heller vad gällde privat eller kommunal småbarnspedagogik. Kvaliteten varierade också inom en och samma kommun.

Leken och lekpedagogiken utfördes väl inom småbarnspedagogiken. Enligt personalen inom småbarnspedagogiken råder det en trygg och positiv stämning i gruppen. Måltidspedagogiken fungerar bra då måltiderna intas inom den egna gruppen. Däremot stör brådskan och oväsendet i en separat matsal de måltider som intas där. Också måltidssituationerna i de små barnens grupper upplevdes som utmanande.

Den fysiska fostran lyckas väl. Dock förekommer det för litet motion som leder till andfåddhet.

Vi läser för litet för barnen

Det råder brister inom konstfostran. Bildkonstfostran, uttrycksförmåga och delvis också musikfostran utförs sporadiskt. I de svar vi fick av personalen inom småbarnspedagogiken kunde man tydligt avläsa en vilja att göra jobbet bra, men att det i teamet kunde saknas till exempel ett musikpedagogiskt kunnande. Det här räcker dock inte som skäl till att barnen blir utan musikfostran, säger utvärderingsrådet vid NCU, Laura Repo.

En del av respondenterna lyfte fram bristen på material. Bland annat upplevdes genomförandet av konstforstran för barn som är under tre år gamla som besvärligt i praktiken. Det är svårt att ha material liggande framme inom räckhåll för många små ivriga händer. Repo påpekar att också vatten är ett utmärkt material.

Stödet för språkutveckling fungerade bättre än konstfostran, men planernas målsättningar uppfylldes ändå inte överallt. I en majoritet av grupperna användes språket på ett mångsidigt och rikt sätt varje dag. Men bara hälften av utvärderingsenkätens respondenter berättade att de läste pedagogiskt utvalda böcker för barnen varje dag, eller att de läste rim och ramsor med barnen eller lekte med språket dagligen. Litteraturen borde höra till varje barns varje dag. Den språkliga utvecklingen är så central att också leken med språket borde vara dagligen förekommande.

Personalen inom småbarnspedagogiken motiverade bristen på läsning och rimmande med brister i barnens kunskaper i det finska språket eller med att barnen var så små. Detta förbluffade utvärderingsgruppen. I sådana fall borde man ju läsa mer än vanligt med barnen!

Varje barn förtjänar en kompis

Av respondenterna berättade ungefär tjugo procent att det finns barn i gruppen som inte har någon kompis. Det är en hög siffra! Det är personalens uppgift att arrangera verksamheten så att varje barn känner sig delaktigt i gruppen. Det går att lura barnen litet grann genom att blanda grupperna, förstärka samhörigheten och hjälpa de ensamma barnen att hitta kompisar.

Det fanns kvalitetsbrister i pedagogiken för de barn som är yngre än tre år. En del av respondenterna upplevde att det inte gick att genomföra målsättningarna i planerna för småbarnspedagogiken med de yngsta och de riktigt små leker inte heller. Grundvården upplevdes ta mycket tid. Upplever man att en planenlig verksamhet bara är för ögonblicket? Kanske borde man öppna upp grunderna för planen noggrannare då det gäller de minsta barnen?

Pedagogiskt ledarskap ökar känslan av framgång

Orsakerna till att det finns småbarnspedagogiska enheter som inte uppnår de målsättningar som finns i planen finns i tre kategorier: heterogena barngrupper, strukturella faktorer och brister i personalens kunnande.

Barnens låga ålder, brister i språklig utveckling och utmaningar som har att göra med barnen upplevdes som hinder, vilket förbryllade utvärderingsgruppen. Verksamheten skall uttryckligen byggas upp utgående från att gruppen är heterogen och att barnen har olika bakgrund. Det är oroväckande om personalen inom småbarnspedagogiken upplever att barnen är felaktiga.

Hinder för att genomföra målsättningarna i planen visade sig också vara strukturella problem såsom byte av personal, också under en och samma dag. Medarbetare i teamet kan mitt under dagen överflyttas till en annan barngrupp.

Också brådskan upplevdes som problematisk. Intressant är att en del enheter eller team upplevde brådska och andra inte.

Ett av de största missförhållandena var att alla inom personalen inte fått tillräcklig utbildning om planen för småbarnspedagogik. Framför allt barnskötarna inom småbarnspedagogik saknar kunskap om planens innehåll och om vad dessa i praktiken innebär i arbetet.

En del av respondenterna ansåg att planen för småbarnspedagogik kräver för mycket, vilket medför en känsla av otillräcklighet främst hos de med lägre utbildning. Personalen inom småbarnspedagogiken får på många enheter ensam fundera på vad grunderna för den nationella planen för småbarnspedagogik och den lokala planen betyder i praktiken. En del av föreståndarna berättade att de har så mycket administrativt och ekonomiskt arbete att de inte hinner med ett tillräckligt pedagogiskt ledarskap.

Personalen upplevde att de lyckades bäst i sitt arbete ju mera pedagogiskt ledarskap det fanns i enheten. Ett gott pedagogiskt ledarskap och en tillräckligt konkret lokal plan för småbarnspedagogiken främjar verkställandet av den senare, liksom också en korrekt riktad fortbildning för personalen. Föreståndarens uppgift är att ge personalen möjlighet att sätta sig in i plandokumenten på arbetstid, diskutera dem samt att fungera som stöd för teamet.

Så gjordes utvärderingen

Den andra delen av utvärderingen om hur grunderna för planen för småbarnspedagogik implementeras blev klar i år. I den utvärderades hur planerna för småbarnspedagogik genomförs på daghem och inom familjedagvård. På detta sätt fick man information om småbarnspedagogikens kvalitet.

NCU samlade in information av ett riktat urval av föreståndare, lärare, barnskötare inom småbarnspedagogiken samt de kommunala familjedagvårdarna. Svarsprocenten för daghemspersonalen var 54, för föreståndarna 60 och för familjedagvårdarna 54. Resultaten för daghem och familjedagvård jämfördes inte sinsemellan. De återfinns som separata rapporter i rapporten.

Personalen inom småbarnspedagogiken utvärderade bland annat sin egen pedagogiska verksamhet i relation till målsättningarna i grunderna för planen. Resultatens tillförlitlighet förstärktes av nogsamt nedtecknade långa öppna svar. Ur dem kan man avläsa att personalen lade ner möda på sina svar.

Utvärderingen utfördes av Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU.

Källa: Småbarnspedagogikens kvalitet i vardagen – Genomförandet av planer för småbarnspedagogik på daghem och inom familjedagvård 2019.

Tiina Komi Foto Tapani Romppainen

Tapahtumat

Yhdistyksemme