Verkställs likabehandlingen inom småbarnspedagogiken?
Personalen inom småbarnspedagogiken behöver mera kunnande för att identifiera och förebygga diskriminering. En god jämställdhets- och likabehandlingsplan för med sig praxis som förebygger diskriminering. Allmänna målsättningar utan konkreta uttryck räcker inte.
En grupp daghemsbarn är på väg till julkyrkan. De barn som hör till ett annat trossamfund eller som inte hör till något trossamfund alls blir kvar på dagis och pysslar, också om de som inte besöker kyrkan borde erbjudas en verksamhet med samma målsättning som kyrkbesöket, fast utan religiöst innehåll.
– Att pyssla är inte det och det främjar inte likabehandlingen, säger projektforskare Anna Mikkola vid Itä-Suomen yliopisto (Östra Finlands universitet).
Om alla barn som tillhör olika religiösa samfund skulle besöka julkyrkan vore det diskriminerande. Alla barn bör behandlas likvärdigt oberoende av deras bakgrund, egenskaper eller färdigheter.
Inom småbarnspedagogiken är likabehandling och jämställdhet viktiga värderingar. Ändå kan det hända att vissa vardagliga situationer inte främjar dessa.
Mikkola utförde en rapport över jämställdhets- och likabehandlingsplaneringen på beställning av Diskrimineringsombudsmannen vid statsrådets kansli. Rapporten gjordes genom att utföra en stor enkät bland upprätthållare av småbarnspedagogik, serviceproducenter och genom att intervjua daghemsföreståndare. Intervjuerna utfördes då likabehandlingsplanen fortfarande var daghemmens ansvar. Lagen har nu förändrats.
Alla är likvärdiga, eller?
Forskning har påvisat oroväckande fall då till och med små barn upplevt diskriminering eller trakasserier på grund av bakgrund, religion, handikapp eller hälsotillstånd.
Mervi Majoinen, sakkunnig vid Diskrimineringsombudsmannens kansli, berättar att Diskrimineringsombudsmannen i fjol tog emot 33 kontakter som berörde diskriminering eller likabehandling inom småbarnspedagogiken. Totalt gällde 317 kontakter fostran och utbildning.
Föräldrar är i kontakt med Diskrimineringsombudsmannen i samband med verkställande av handikappade barns service eller arrangemang kring religiösa tillställningar. Frågorna kan gälla till exempel ett handikappat barns möjligheter att delta i en utfärd.
Likabehandling och likvärdighet är en grundrättighet som finns inskriven i Finlands lag. Detta betyder att alla är likvärdiga oberoende av kön, ålder, etnisk eller medborgerlig bakgrund, hudfärg, språk, religion, handikapp eller sexuell inriktning. Alla bör ha likvärdiga möjligheter till utbildning och olika tjänster och service.
Även om jämställdhet och likabehandling inom småbarnspedagogiken upplevs som viktiga värden, är förhållningssättet till en jämställdhets- och likabehandlingsplan på fältet delat. En del upplever att planerna är onödiga och bara tillför administrativt arbete.
Enligt en rapport som publicerades i maj har planeringsarbetet kommit i gång på en majoritet av de småbarnspedagogiska verksamhetsplatserna. De intervjuade daghemsföreståndarna förhöll sig positivt till att uppgöra planer. De upplevde att planeringen gav ramar åt arbetet, ökade medvetenheten och tillförde en gemensam målinriktning till diskussionen.
Från plan till gärning
Att göra upp en plan innebär inte att plikten att främja likabehandling är gjord. Det är bara en utgångspunkt.
Mervi Majoinen påminner om att den obligatoriska planeringen bara är en del av den småbarnspedagogiska verksamhetens upprätthållares förpliktelser att främja likabehandlingen. Då praxis har granskats har man märkt att det inom småbarnspedagogiken finns både direkt och indirekt diskriminering som är gömd i vardagliga strukturer. Det är viktigt att lägga märke till och förändra sådana rutiner som indirekt kan leda till diskriminerande situationer.
Majoinen hoppas att man fortsätter att göra upp likabehandlingsplaner på verksamhetsplatserna trots lagförändringen, exempelvis i daghemmen. Ju närmare den småbarnspedagogiska vardagen planeras och utvärderas, desto bättre verkställs likabehandlingen.
– Planeringens idé är att personalen inom småbarnspedagogiken skall lära sig att bättre än tidigare notera saker som försätter människogrupper i en svagare position. När detta sker i vardagen är det effektivt. Möjliga problem uppdagas i tid.
Majoinen ger som exempel hur ett barns allergier uppmärksammas. Om det i gruppen finns ett barn som har en allvarlig mjölkallergi kan en indirekt diskriminering undvikas genom att ha mjölkfritt mellanmål för hela gruppen i situationer med förhöjd kontaminationsrisk. På det sättet kan det allergiska barnet tryggt delta i till exempel utfärder.
Kunskapen bör stärkas
Anna Mikkola påminner om att jämställdhet och likabehandling inte är en utgångspunkt för verksamheten utan ett mål.
Då man främjar likabehandling är det viktigt att notera personalens behov av kunskap, om personalen saknar tillräcklig begreppskunskap om diskriminering blir uppgörandet av likabehandlingsplanen lätt ytligt. Därför är det viktigt att alla har kunskap om diskriminering och likabehandlingsplanering.
– Detta borde säkerställas i alla branschens utbildningar och också erbjudas som fortbildning vid behov, säger Mervi Majoinen.
Anna Mikkola håller med.
– Det är viktigt att stärka kunskapen. Grunden för detta skapas i den småbarnspedagogiska personalens grundutbildning.
Teksti Tiina komi 
Kuvat Getty Images
