Matematik för små barn

För att göra det matematiska tänkandet till en del av barnets vardag bör personalen inom småbarnspedagogiken förstå varför det är viktigt att lära sig matematiska färdigheter redan i grupperna för små barn. Matematiken finns överallt, det gäller bara att kunna greppa den.

Utvecklingen av de matematiska färdigheterna börjar i gruppen för de små barnen i daghemmet i Mäkkylä i Esbo då barnet kommer in genom daghemmets dörrar och placerar sina skor på hyllan. Situationen rymmer klassificering och gruppering som är typiska för det matematiska tänkandet.

Enligt läraren inom småbarnspedagogik Miia Sultsi är de små barnens dag fylls av matematik, men personalen inom småbarnspedagogik är inte alltid medvetna om det. Sultsi noterade detta då hon deltog i en fortbildning om lärandet av matematik. Före det hade hon inte kommit att tänka på hur många möjligheter som finns inom småbarnspedagogiken att lära också de små barnen matematiska färdigheter.

Inom småbarnspedagogiken för barn under tre år fäster man mera uppmärksamhet vid talutvecklingen än vid undervisningen av matematik. Detta har måhända att göra med att den språkliga utvecklingen har undersökts betydligt mera än den matematiska.

• Länge trodde man att matematik är något för de äldre barnen. Men redan små barn lär sig klassificering, jämförande, att gestalta mängder och andra färdigheter som främjar det matematiska tänkandet.

Om inte matematiken får medveten uppmärksamhet kan den falla i glömska. I stället för att säga ”för dina skor dit”, kan läraren säga ”för skorna bredvid Mikkos skor” eller ”lägg skorna på skohyllan”. Genom att ge barnet ord för vardagliga göromål undervisar läraren matematiska begrepp.

Exempelvis är insamlandet av leksaker en matematisk händelse där barnen övar sina klassificeringsfärdigheter. Sultsi fäster de små barnens uppmärksamhet på en egenskap i taget. En dag kan leksaker eller klossar insamlas enligt storlek, en annan dag enligt färg och en tredje dag enligt hur hårda eller mjuka de är.

En vägg med ugglor som lärresurs

Ett barn under tre år kan gestalta antal om ett till tre. Matematiken är mycket mera än siffror. Att lära sig matematik är som ett torn av klossar. För att tornet skall hållas upprätt måste grunden vara stadig. Om grunden inte är välbyggd måste man återkomma till de sakerna senare. Annars går det inte att lära sig matematik.

En av de första matematiska färdigheterna är att gestalta olika egenskaper i sin omgivning. I Sultsis grupputrymme finns en vägg med ugglor. Varje barn har sin egen uggla. De är alla olika. En har olika färgs vingar, en annan olikfärgad mage. Barnen lär sig snabbt att känna igen inte bara sin egen uggla utan också varandras.

Man samlas i uggleringen varje dag före lunch då man sjunger och läser ramsor. Efter det når ringen sin höjdpunkt i ugglestunden. Ibland är ugglorna i gömman och man får leta efter dem. Men varje närvarande barns uggla hittas och barnet får själv bestämma vart den skall flyga. En del flyger upp i ett träd, en del in i muminhuset som finns på väggen och någon vill flyga in i en bil eller ett flygplan.

Slutligen räknar man ihop ugglorna på väggen. Summan visar hur många barn som är på plats. Ibland kan man fundera på att alla ugglor flugit in i muminhuset eller att man hittar två ugglor i en bil.

• Ugglestunden erbjuder många naturliga sätt att öva sig på olika matematiska färdigheter.

I lilla gruppen finns också ett annat träd. Där finns växelvis bilder av djur och äpplen. De byts ibland ut under dagens gång. På morgonen kan det hänga ett äpple i trädet, på eftermiddagen tre. Personalen inom småbarnspedagogik fäster barnens uppmärksamhet vid förändringarna som sker i trädet. I något skede börjar barnen själva iaktta vad som händer i trädet.

Barnet måste få utföra sina egna undersökningar. För mindre barn är det naturligt att forska och begrunda.

• Det är underbart att följa med glädjen som små barn upplever då de kommer på något nytt. De stunderna upplever jag som enormt betydelsefulla i det här jobbet.

Matematiken utvecklar tänkandet

De små barnens matematiska färdigheter utvecklas genom vardagsprat. Då Miia Sultsi exempelvis lägger upp maten frågar hon var och en om hon eller han vill ha en stor bit knäckebröd eller en liten och visar hur en del bitar är halva och andra hela. Då hon klär på ett barn kan hon räkna att det finns tre knappar på ett plagg. Hon kan också fästa uppmärksamhet vid att barnet har en blå blus och sedan tillsammans med barnet undersöka om något annat barn har samma färg på kläderna. På det sättet får barnen öva sig på att jämföra.

Leken erbjuder många möjligheter till lärande. Matematiska element kan på ett naturligt sätt införlivas i exempelvis bil- eller hemlekar: ”babyn behöver två strumpor”. ”vi sätter en gaffel på tallriken”, ”vi ställer bilarna i kö” eller ”först åker den stora bilen i väg och sist den minsta”.

Att lära sig begrepp som läge och förhållande stöder lärandet av matematik. Barnen uppskattar till exempel bildorientering. Någon ur personalen tar fotografier av en nalle på olika ställen på gården. Tillsammans med barnet undersöker man var nallen har befunnit sig. Ibland kikar nallen fram under rutschkanan, ibland har den klättrat upp på den eller gömt sig i leksakslådan.

• De gestaltningsförmågor man lärt sig som liten bildar en grund för att barnets skall kunna iaktta och differentiera som äldre. Barnet lär sig att saker och ting har olika egenskaper och utvecklar sin förmåga att iaktta sin omgivning.
• Om ett barn i förskoleundervisningen har svårigheter med att till exempel räkna antal är det första steget inte att lära henne eller honom att räkna, utan att fundera på vilka färdigheter räknandet grundar sig på. Senast i skolan möter barnet utmaningar om det finns brister i de matematiska färdigheterna och beredskaperna.

Miia Sultsi har arbetet både som lärare inom småbarnspedagogiken och i förskoleundervisningen. För tillfället utför hon magisterstudier vid Helsingfors universitet vid sidan av sitt arbete. Hon tror att ett utvecklande av det matematiska tänkandet är till nytta inom livets alla delområden. Det handlar om ett aktivt tänkande, funderande och undersökande som ger beredskap att ifrågasätta saker och ting, att tänka självständigt och att leta efter relationen mellan orsak och verkan.

Text Tiina Komi foto Nina Kaverinen

Artikeln har publicerats i Lastentarha 4/2021